sogo

But this time I got to watch something very good and interesting.

The swedish television had followed three families, they all had spent 3 weeks in africa at

the aboriginals. They got used to putting up a fireplace to get warm and to cook their food, to walk for miles to get some water and to have fun in the spirit of fellow ship. When the families came back to their hotels before going back to sweden they had to wash themselves because of all the dirt they forgot about when living in the djungle.

Isn't that great, the reason to why we in europe for example are so clean all the time, is only because we got used to it.

The interviews with the families after coming back home to Sweden, was really touching.

Both kids and parents said they now realized the big meaning of life. To be in the moment. And that we always ask ourselves why we are living, but after their trip and after spending time with the africans they realized the beauty of life, fellow ship. Spending time with loved ones and friends is the big meaning.

Isnt that great. Of course we will never get rid of the world we are living in, but its good to remember yourself of what is really matters!! We in this world of ours we have freedom and possibilities to do whatever we what to. So lets do so and dont complain:)

Graci gracci

vem ligger brevid mig? och varför ligger jag här? Kvällen innan ar tuff, känner fortfarande(två dagar senare) smärtan i halsen efter allt "sjungande". Minns plötsligt att min vän A var vännen brevid mig. Puuh kunde pusta ut. Han hade somnat med kläderna på och jag desamma med telefonen fortfarande i handen. Kanske hade jag pratat med någon innan jag somnade, men vem? Går igenom senast ringda samtal, insåg att det var P. vad hade jag sagt till honom..ångest. Aldrig mera dricka sprit tänker jag.

Vi går ner till restaurangen jag och A. God frukost. Mycket frukost trots att jag mår illa. Chefen L ser mig. Han utbrister genast. Fröken Göransson, vad gör du här?? Förvirring uppstår. Men ett stort leende på läpparna kvarstår.

Jag sitter där lugnt och dricker mitt kaffe. Njuter av den fina lokalen och stämningen utanför fönstret, det är något speciellt med varje morgon. Försöker föra en konversation, det går inte så bra. Hjärnan står still medan munnen vill gå. Förstår inte.

Åker bussen in till stan. A ska träffa sin flickvän, jag visar vägen till centralen. Lägger mobilen i fickan. Tror jag. Hittar sen inte mobilen. A lugnar mig med, "den finns där någonsatans"! Säger hejå. Jag sitter kvar letar efter mobilen, hittar den inte. Vad i helvete tänker jag. Blir arg på mig själv. Förvirrade jag. Springer till Telenor för att få hjälp av någon av mina vänner. P hjälper mig och naktiverar genst mitt kort. Får låna en mobil men suckar fortfarande av någon anledning. Polisanmälan. Försäkringsbolag. Jag som just anmält min försvunna plånbok. Puh!

Går med stora steg till jobbet. Öppnar plånboken för att få fram en femma till skået. Men ser till min förvåning ingen femma, men min "försvunna" mobil som jag lagt där i myntfacket så fint. Skrattar för mig själv. Jobbar.

Inser att varje kvinna jag får ögonkontakt med, frågar mig en konstig fråga. Finns den här tröjan i svart? Jag har en kompis som har en tshirt med hjärtan på, hon har köpt den här, vad finns den? Den finns inte kvar i butiken med tanke på att hon köpte den för et halvår sedan. Puh igen. Vet du vart luvtröjorna finns? Finns den här koftan i small.OSV. Känner ögonen ploppa ut, det svider. Jag är trött. Ställer mig i kassan. Killarna flörtar. Jag orkar inte. Jag vill ha två grejer säger mannen med grått hår. Kvinnan från Island förstår inte att man måste dra kortet i kortläsaren för att betala med det. Hon slår trögfattat med kortet på läsaren, som att det skulle fungera. Jag tittar på henne med ännu ett Puh. Hon tittar trögt och förvirrat tillbaks. Jag säger till henne att dra kortet istället. Hon drar och drar men åt alla håll än det rätta hållet. Jag visar och känner mig pedagogisk. Försöker se tålmodig ut.

Den 2 meter långa killen ger mig en lapp. Jag förstår inte. Han säger att det är viktig information till personalen. Jag tittar på lappen efter en stund. Där står. Du är jättesöt, ring mig om du vill träffas någon dag. Jag ler. Charmigt och modigt. Tänker, sådär borde jag och många andra göra oftare, så man inte gå miste om något.

Lägger lappen i fickan. Jobbar och jobbar. Slutligen sitter jag på bussen på väg hem. P ringer igen. Det var bra för jag råkar gå av en station för tidigt. Måste gå genom en kolsvart mörkt skrämmande skog. Tryggt att ha någon i luren. Kommer hem. Fastnar vid datorn. Borde borde. Natt städar och somnar slutligen tills jag väcks någon timma senare. A kommer hem efter en vild fest natt. Försöker somna om, ska snart upp. Kan inte. Klockan slår 07.00. Jag slår av alarmet och somnar inte om. Tar mig till bussen och blir tagen av tystnaden på vägen. Njuter och förstår den sanna uppskattningen i en sådan enkel plats som Petterbodas rondell. Den gråa dimman ligger tungt över rondellen den här morgonen. Jag borde känna det gråa och tunga i det. Men njuter istället och ler en aning. Jag gillar det. Gillar gillar. Tills då jag inser att jag glömt vrida tillbaks klockan. Först suck. Sen nöjd. Då får jag en hel timma att dricka en god Latte på stationen. Bussen går sönder. Väntar. Tänker. Tur att jag inte vred tillbaks klockan. Imponerad av hur saker och ting händer av en orsak. Framme vid stationen. Känner mig lycklig inombords. Lycklig för jag ska nu hem och hälsa på min älskade familj som jag saknar så mycket. Nu ligger dimman fortfarande tät på åkrarna vi susar förbi. Jag kan känna fukten genom rutan. Snart är jag hemma. Jag trivs.

mamma skuttar

Mami Papi

Emilio

Kissemiss Busen

//

Love

Sof

Kände ett dovt tryck ovanfrån, och Nej det var inte gubben på månen som tryckte ner mig på jorden,

även om det kanske skulle behövas ibland. Jag tror jag helt enkelt är inne i en tankestorm.

Insåg också hur rädd jag egentligen är varje dag, VARJE DAG ställs jag inför utamningar jag aldrig föut stått inför och löser det hela mestadels. Är det inte underbart! Det är ju vad som får oss människor att växa så galant!

Eftersom jag nu har fått förfrågan från USA och Mark att komma och hälsa på efter jul är det också något jag funderar en hel del på. Såhär är det då va. Efter att jag var ute och reste förra gången mättade jag på någotvis det där spännings behovet. Nu för tiden reser jag inte för att det är spännande och nytt utanför att det är nytt och utvecklande. Frågan jag då ställer mig. Ska jag ha en nyår och mellandagar med familj och vänner där jag känner mig trygg och sedan spendera mina pengar på saker och händelser jag behöver för att utvecklas och glädjas inom det som är min passion, konst och performing. Eller ska jag bara vara galen och helt enkelt dra:) För jag vet att det blir jäkligt skoj!! HJälp?

Lyssnade på upphopps intervju med en samtalspedagog från Göteborg, oerhört intressant. Hon påminde mig om det inre ledarskapet. Hur viktigt det är och vad som behövs. Inspirerar du dig själv och får dig själv att må bra, då kommer du även kunna göra det samma mot andra! Börja alltid med dig själv först!

Med det sagt säger jag, benen är trötta men inspirationen på topp!

Imorgon blir det champions of rock på kvällen och The best med Tina turner på sångtekniken,yey!

JAG MÅSTE SÄGA DET, Tiden GÅÅR fort när man har roligt.

Men idag har det varit lite upp och ned. Dagen började klockan 06.30, då

jag förvånande vis vaknade upp pigg och laddad för att dansa.

Hade jazz dans i 1,5 timmar, sedan baett i 1,5 timmar. Det gick bra! Börjar förstå vissa

tekniska saker som jag tidigare inte förstått.

Min balettlärare påstod sig dock veta att jag har olika långa ben och ojämna sidor vid midjan,

vilket betyer att jag aldrig kommer att kunna få perfekt balans, säger hon. MEN det säger inte jag,

sånt där triggar igång mig ännu mer att bli bättre!

Teaterlektionen sen på 3 timmar såg jag egentligen fram emot väldigt mycket, men kände dock otroliga prestations krav när jag väl var där. Finns så många duktiga i min klass, att jag genast jämför mig(vilket säkerligen de gör detsamma) och därmed sjuker självkänslan.

Öva mig på att känna in andra, känna in nuet och att öva olika uttryck. Känns som jag tappat en del av den biten..

Pratade en stund med en vän som berättade om hennes jobb som personlig assistent. Hon är assistent åt en kvinna som har högst 12 mån kvar att leva. Hon berättade om sina känslor och tankar kring detta, vilket gjorde mig gott. För jag behövde verkligen lysnna på något som det, för att få lite distans till mitt liv i konstens värld..

Uppskatta varje dag lite mer, för den kan bli den sista..

Det blir lätt ett virrvarv i huvudet då man jobbar på att visa mycket känslor hela tiden.

Bäst att gå och lägga sig snart innan jag snurrar till det för mycket här också...

Upplevelse? JA, som alltid när man ser uppträdanden. Bra? Nej, inte alla.Men potential fanns absolut!

Jag är ändå ganska kräsen när det gäller humor, just ikväll.

Eftersom jag nu är väldigt intresserad och pluggar just det här med uppträdanden, så blir jag kritiskt och

fundersam då jag ser saker som detta. Vad är det egentligen som skiljer en rolig komiker från en segochtråkig..

Jo som jag fått lära mig inom teatern så är det förändring och det oväntade folk vill höra eller se. Samma sak gäller här, de so lyckas bra är de som ger sig in i det hela på ett sätt som får oss åskådare att tro att de är väldigt impulsiva och bara kommer upp med saker de just fått på hjärnan. Men så är givetvis inte fallet de som får publiken att tro detta är de som är mest förberedda. Tillbaka till lyckandet eller misslyckandet så kunda jag också sammanfatta det hela med att de roliga skämten är de som handlar om något oväsentligt/konstigt( något som vi själva inte vet så mycket om) eller om något som komikern har special kunskap inom, ex politik, mat etc..

Att använda något sådant och sen få en oväntad slutböj är absolut ett bra koncept. MEN för all del, snälla svenska komiker håll er undan sex skämten, det är hemskt tycker jag..många börjar där och sen går det bara utför. Tragiskt tycker jag att senskar inte kan skämta om något annat, precis som att vi tror att det är det enda folk nappar på. Men jag lovar det finns en hel rad ämnen där ute som vi kan använda för att göras kul av, låt sexskämten hållas till de privata oproffisionella samtalen, tack!

Imorgon ska det sjungas Klassiskt.

En ung flickas morgonberättelser heter min låt, ja bara namnet får mig att snarka..

så gonatt!