sogo

vem ligger brevid mig? och varför ligger jag här? Kvällen innan ar tuff, känner fortfarande(två dagar senare) smärtan i halsen efter allt "sjungande". Minns plötsligt att min vän A var vännen brevid mig. Puuh kunde pusta ut. Han hade somnat med kläderna på och jag desamma med telefonen fortfarande i handen. Kanske hade jag pratat med någon innan jag somnade, men vem? Går igenom senast ringda samtal, insåg att det var P. vad hade jag sagt till honom..ångest. Aldrig mera dricka sprit tänker jag.

Vi går ner till restaurangen jag och A. God frukost. Mycket frukost trots att jag mår illa. Chefen L ser mig. Han utbrister genast. Fröken Göransson, vad gör du här?? Förvirring uppstår. Men ett stort leende på läpparna kvarstår.

Jag sitter där lugnt och dricker mitt kaffe. Njuter av den fina lokalen och stämningen utanför fönstret, det är något speciellt med varje morgon. Försöker föra en konversation, det går inte så bra. Hjärnan står still medan munnen vill gå. Förstår inte.

Åker bussen in till stan. A ska träffa sin flickvän, jag visar vägen till centralen. Lägger mobilen i fickan. Tror jag. Hittar sen inte mobilen. A lugnar mig med, "den finns där någonsatans"! Säger hejå. Jag sitter kvar letar efter mobilen, hittar den inte. Vad i helvete tänker jag. Blir arg på mig själv. Förvirrade jag. Springer till Telenor för att få hjälp av någon av mina vänner. P hjälper mig och naktiverar genst mitt kort. Får låna en mobil men suckar fortfarande av någon anledning. Polisanmälan. Försäkringsbolag. Jag som just anmält min försvunna plånbok. Puh!

Går med stora steg till jobbet. Öppnar plånboken för att få fram en femma till skået. Men ser till min förvåning ingen femma, men min "försvunna" mobil som jag lagt där i myntfacket så fint. Skrattar för mig själv. Jobbar.

Inser att varje kvinna jag får ögonkontakt med, frågar mig en konstig fråga. Finns den här tröjan i svart? Jag har en kompis som har en tshirt med hjärtan på, hon har köpt den här, vad finns den? Den finns inte kvar i butiken med tanke på att hon köpte den för et halvår sedan. Puh igen. Vet du vart luvtröjorna finns? Finns den här koftan i small.OSV. Känner ögonen ploppa ut, det svider. Jag är trött. Ställer mig i kassan. Killarna flörtar. Jag orkar inte. Jag vill ha två grejer säger mannen med grått hår. Kvinnan från Island förstår inte att man måste dra kortet i kortläsaren för att betala med det. Hon slår trögfattat med kortet på läsaren, som att det skulle fungera. Jag tittar på henne med ännu ett Puh. Hon tittar trögt och förvirrat tillbaks. Jag säger till henne att dra kortet istället. Hon drar och drar men åt alla håll än det rätta hållet. Jag visar och känner mig pedagogisk. Försöker se tålmodig ut.

Den 2 meter långa killen ger mig en lapp. Jag förstår inte. Han säger att det är viktig information till personalen. Jag tittar på lappen efter en stund. Där står. Du är jättesöt, ring mig om du vill träffas någon dag. Jag ler. Charmigt och modigt. Tänker, sådär borde jag och många andra göra oftare, så man inte gå miste om något.

Lägger lappen i fickan. Jobbar och jobbar. Slutligen sitter jag på bussen på väg hem. P ringer igen. Det var bra för jag råkar gå av en station för tidigt. Måste gå genom en kolsvart mörkt skrämmande skog. Tryggt att ha någon i luren. Kommer hem. Fastnar vid datorn. Borde borde. Natt städar och somnar slutligen tills jag väcks någon timma senare. A kommer hem efter en vild fest natt. Försöker somna om, ska snart upp. Kan inte. Klockan slår 07.00. Jag slår av alarmet och somnar inte om. Tar mig till bussen och blir tagen av tystnaden på vägen. Njuter och förstår den sanna uppskattningen i en sådan enkel plats som Petterbodas rondell. Den gråa dimman ligger tungt över rondellen den här morgonen. Jag borde känna det gråa och tunga i det. Men njuter istället och ler en aning. Jag gillar det. Gillar gillar. Tills då jag inser att jag glömt vrida tillbaks klockan. Först suck. Sen nöjd. Då får jag en hel timma att dricka en god Latte på stationen. Bussen går sönder. Väntar. Tänker. Tur att jag inte vred tillbaks klockan. Imponerad av hur saker och ting händer av en orsak. Framme vid stationen. Känner mig lycklig inombords. Lycklig för jag ska nu hem och hälsa på min älskade familj som jag saknar så mycket. Nu ligger dimman fortfarande tät på åkrarna vi susar förbi. Jag kan känna fukten genom rutan. Snart är jag hemma. Jag trivs.

mamma skuttar

Mami Papi

Emilio

Kissemiss Busen

//

Love

Sof