så var man här.

Igår var den efterlängtande dagen äntligen kommen, Karnelevalen ägde rum i lilla Gislaved. Under veckan som gått har det blivit en hel del skratt, oro, lite mat, dans och kämpaglöd. Vi kämpade in till sista sund, men tråkigt nog räckte det inte hela vägen fram till vinst. Förstår inte hur Juryn dömde...
Men att vinna var väl inte det som var viktigast för mig, för jag hade aldrig haft en såhär underbar vecka om inte karnelevalen hade ägt rum. Sammanhållningen och glädjen i klassen är helt underbar, vill inte vara utan den...

Gårdagskvällen blev heller inte riktigt som väntat, lite för mycket dricka och en trött Sofie matchade inte varnadra. Det var hel skön föfest, bra drag i parken, mycket dans, men hade gärna varit en aning nyktrare så jag hade kommit ihåg mer av kvällen och njutit mer än vad jag gjorde. Efter parken var det tänkt efterfest i Ås, men eftersom min trötthet och himla förkylning tog överhanden blev det ingen efterfest för min del. Så jag lämnade mina härliga vänner i Ås och åkte vidare hem till min sköna säng. Hoppas ni hade kul iaf? Sedan var det dags att gå upp efter fem timmar igen, Emils konfirmation.. Med spritsmak i munnen, huvudvärk och rinnande näsa, ansträngde jag mig för att inte kollapsa i kyrkbänken.
Idag har jag ägnat dagen åt sömn och återhämtning inför en troligtvis händelserik vecka..

Jag förstår inte varför man inte stannar upp tidigare och försöker förstå.
Förstå vad livet faktiskt innebär. Förstå vad man måste uppskatta och lära sig se.
Jag önskar att jag inte var förkyld så att jag kan ge av hela mig till alla er med all den energi jag har.
Det finns vissa människor som betydder extra mycket för mig, önskar bara att jag var bättre på att berätta det för er då jag ser er live.


Jag ler inombords men får inte ut det..

Åååååååh-heeeey!

Tänk vad en liten fika kan göra för livet. Jag är nu pigg som en ärta men fortfarande lika hostig som förut.. .
Men vad gör det då man har helt underbara veckor framför sig och ett helt liv att göra till något helt eget och underbart lyckligt. Så länge man mår bra i själen gör lite fysiska smärtor inte så mycket..

Jag lever i min egen värld men helt medveten om alla andra. Jag ser och hör men drömmer samtidigt mig bort i framtiden Jag gläds åt alla roliga skämt och alla fantastiska människor jag har omkring mig nu, men samtidigt så är jag inte så himla seriös som jag tidigare har varit. Vilket är väldigt skönt!

Jag älskar att leva livet på RIKTIGT!



Tack Kina för den lilla pratstunnden vi fick idag, blir allltid så full av liv efter våra små djupa men flummiga samtal..

Slog mig extra mycket idag hur mycket jag kommer sakna min klass efter studenten. Alla är speciellla och underbara på sitt eget lilla sätt. Som jag sa innan idag, Är så glad att jag fick tillbringa dessa tre år med just ER!

För en vecka sedan...då var det andra grejer..



Wohooo!

Agia Napa..

              
Våran fins linnen.


Jaha, så var vi här igen...

Det har inte blivit många timmars sömn under veckan, så fysiskt sätt så är man rätt utsliten. Men däremot mår jag helt underbart i själen. Jag tror jag kan säga att veckan som passerat har varit den bästa i mitt liv. Tillsammans med min fantastiska vän/syster och glädjespridande vän KINA, har jag levt ett soft (om man får kalla det så?;)), glatt, impulisivt, socialt, kärleksfullt och "hälsosamt" liv nere i Cypern.
Cypern och Agia Napa var sååå mycket bättre än vad jag trodde det skulle vara. Staden med alla dess mysiga restauranger, barer, vita stränder, underbara människor och härliga stämning gjorde vår semester till något oförglömligt.
Mycket har sagts, mycket har det skrattats, många bilder har det blivit och nya kontakter har funnits(för livet?)..

Veckans citat är intent men roligt. Första gången vi träffade vår nya vän Johan Dunder, blev han lite "irriterad" över att vi sjöng hela tiden. Därefter sa han såhär:

" Så ni liksom bara satt där i Småland och tittade på era granar och tänkte...
Äh vi drar till Cypern och sjunger lite"

Det kommer vara ett minne för livet och vi tryckte upp t-shirtar där vi skrev detta på.. Hahaha ha.

Kina kände sig i början av veckan som en Gurka utan vatten, medans Sofie gick runt och var rädd att hamna i Cypriotiskt fängelse. Mot slutet av veckan var vi Creame med nötter och choklad i burk..
Ville verkligen inte lämna Cypern igår, kändes som att åka hemifrån på något vis.. Agia Napa blev väldigt fort en plats vi båda älskade och kände oss som hemma på..

Nu är vi i allafall hemma med ett fint och oförglömligt minne. Med tanken på allt detta bara ler jag och tänker.. I'll be back!

Rolig guide fick vi på hemfärden också.. Onykter??

See you soon..



Nu bär det äntligen av..

Jag är lycklig men samtidigt olycklig över vissa saker som sker.. vet inte varför..
Jag är väl en alldeles för upptagen person för att jag ska kunna träffa alla jag vill träffa..
Det ska bli så himla skönt att bara flyga iväg, bara strunta i allting och vara i sin egen värld..
Hoppas att jag har kommit i balans när jag är tillbaks igen.

Jag är glad innerst inne, väldigt lycklig, men ibland kommer det småsaker ivägen som är störande..


Ta hand om er här hemma, jag kommer sakna ER!