sogo

Ärligt talat tror jag aldrig i mitt liv att jag tänkt sådär mycket någonisin. Tack vare min

mycket intelligenta och hjälpande vän Ida så släppte den förfärliga snurriga tanke huvudvärken och

plötsligt kände jag mig lugn och fri.

Då man går i skolan och snurrar in sig i sin lilla värld av musik och träning, övning och åter igen

ÖVNING. Blir man oerhört liten i tanken, man tänker att detta är slutet om jag inte gör ett prov eller

audition bra, är jag inte bra. Därför vågade jag knappt gå till dagens urval, endast på grund av att jag var rädd att göra bort mig. Men vad är då göra bort sig?

Är det att få andra att skämmas?Att själv skämmas, att bli rosig om kinderna eller krympa som person?

För mig  handlar det endast om inre tankar. Om jag inte utför en sång exakt så som jag tänkt, har jag genast en tanke i huvudet som säger mig att det var fel. Inte för att det var fel, men tanken säger mig detta. Detta medför att jag skäms för mig själv inför andra om det då sitter folk och tittar på. Även då de som tittar inte har problem med den skämsliga tanken.

Tänk så fjantigt egentligen!