sogo

Annu en vecka och helg har passerat och det ar bara att inse, tiden gar fortare an man anar. I borjan nar jag kom hit raknade jag dagarna som aterstod, men nu kanns det istallet tvartom..vill inte inse att detta bara ar for tio manader. Veckan som gick var innehallsrik, bergsklattring, Sacha kom hem och vi alla fick presenter, jag och Anna besokte innerstan dar det blev ytterligare lite shopping, jag blev bjuden pa middag, vi var nagra tjejer som firade(sager man fira nar nagon ska aka hem?) Maria som akte hem till sverige igar. Jag gick in i en glasdorr samma kvall, fraga mig inte varfor.. traffade den forsta Kiwi manniskan i mitt liv ,ja alltsa hans namn var Kiwi vilket vi alla tyckte var kul. Fikade med Ida i Brighton, traffade ytterligare nagra svenska aupairer, var pa bio med kidsen och vi sag Hairspray(valdigt forutsagbar men med tanke pa att John Travolta spelade tjockis morsa sa blev den ganska kul ocksa) och igar agnade jag halva dagen at min sondriga bil.
 
Jag fick for mig att jag skulle aka till Southland(jattestort kopcenter i narheten av dar vi bor)  och kopa mig ett par nya jeans, eftersom jag bara har ett par jeans har. Men innan jag akte velade jag som bara den, kande att jag egentligen inte skulle ut och kora men ville anda gora nagot. Sa slutligen gav jag mig ivag. Nar jag kom in i parkeringshuset kande jag att jag inte kunde styra bilen langre, sa jag svangde in till kanten. Ringde Pete och han kom efter 40 min for att kolla pa vad felet var, vilket han trodde hade nagot att gora med vatskan som gar till styrfunktionen.. men inte da. Vi fick ringa akutmekanikern som kom och lista ut felet at oss, det var nagon gummigrej som lossnat fran styrpropetern(vet inte vad det kallas).. sa Pete akte hem och jag fick vanta pa bargningsbilen som kom och raddade min och bilen hem. Sa hem kom jag efter 3 timmar utan jeans men daremot sakert gladare an jag varit med ett par jeans i handen. Hela grejen kandes som ett stort skamt, sa vad ska man gora, grata hjalper ju inte sa...=) 

Men nu nar jag varit med om det mesta som kan handa en bilforare sa funderar jag pa vad nasta grej blir...far nog se till att halla hart i ratten i fortsattningen! Och dessutom ska jag bli battre pa att lyssna pa min magkansla, det kandes varkligen som att nagot ville saga mig, Ge dig inte ut och kor! Och nar man har en bra magkansla varfor da inte lyssna pa den, Sofie??

Har aven funderat pa en annan grej.
Vi manniskor pratar ju valdigt mycket med varandra, men sallan om saker som vi varkligen funderar pa. Sa jag kom pa att vi borde alla borja dela med oss mer av vara inre tankar det skulle gora vardagen sa himla mycket roligare. Jag har borjat med detta och jag lovar er, jag har iaf roligare. Folk omkring mig kan skaratta at mitt speciella tankesatt medan jag far ur mig vad jag faktiskt funderar pa, bra va!

Lardom av gardagen, direkt kommunikation ar den basta. Att ga runt och tanka pa nagot for att sedan saga det till personen i fraga nagon dag senare..det ar inget vidare. For nar folk gor sa at mig sa blir jag bara orolig. Man kanner att nagot bekymrar personen i fraga men vet inte vad det ar. Sa nu ska jag sjalv iaf vara mer rakt pa sak, finns inget att klura pa!