......
...sitter nu här ännu en kväll framför datorn, mätt i magen och helt slut i kroppen..
det är konstigt det där fenomenet med rutiner i vardagen, börjar kännas lite som det nu.
I ungefär en månads tid har jag ändå svävat lite över marken och liksom inte tänkt så mycket.
men så helt plösligt kom jag ner på jorden och står nu här på snart båda benen och underar vad fan jag håller på med??...
Kan låta konsigt för många av er, men under dagen som gått har jag tänkt en del på hur det skulle vara om jag aldrig börjat på skolan. Kan vara för att detta har varit en av mina sämre dagar (dansmässigt sätt),
Trött på alla opedagogiska lärare men älskar mina nya vänner i klassen.
Trött på att alltid vara på G och kämpa för att bli bättre för varje dag, men älskar känslan av att bli bättre.
Trött på att jobba en massa utan att få så mycket pengar över, men älskar jobbet på det viset att man träffar så mycket udda folk som jag aldrig träffat annars.
Trött på att inte har tid över för saker jag vill göra just i stunden, men inser också att jag är rätt dålig på att utnyttja min lediga tid på bästa sätt..om det nu finns något som är det bästa??..
Helt enkelt kan man säga att jag börjat se den sämre sidan av mitt nya liv men lever förnuvarande på den ljusa sidan, kan låta lustigt..
Samtidigt som jag känner såhär med livet, är jag också i ett stadie i livet så jag bara vill vara för mig själv. Känner inte att jag behöver någon som står jämte mig varje sekund, men drömmer och längtar mycket till den dagen då jag har funnit mannen i mitt liv (om man nu kan tro på det)..
Är inte på party humör alls lika ofta, uppskattar mer att sitta ner och umgås, dricka vin och bara njuta av andra människors erfarenheter. Utbyta erfarenheter med varandra och inte dricka sig full som en idot, vilket var och varannan gör varje helg i detta landet. Tror kanske att jag har kommit till ett stadie i livet då jag mognat en aning, vilket både kan vara kul och tråkigt..beror ju helt på hur folk omkring beter sig och tänker om livet..:) Men där har jag faktiskt tur, har hittat en del nya vänner som täner lite som jag faktiskt.. fr en gångs skull, haha!!
Mitt motto i livet är, Hellre ångra det jag gjorde än det jag inte gjorde..
..ska bara försöka lära mig leva efter det också, hade jag gjort det just nu skulle jag befinna mig i Stockholm i helgen..vilket ag inte kommer att göra..hmm...
Nu har det iaf börjat bli lite hstigt väder här i Göteborg, vilket jag inte tackar nej till..så mysigt..
Jag som köpt mössor och allt..
Hjälp mig gärna med mina funderingar...bara tacksam..
Ta hand om ER!
Hàll ut.. om 8 veckor ska vi prata o prata o prata.. o bara lösa och frigöra alla vàra funderingar!! Sofie, jag älskar dej sà det gör ont..
Att du skulle skriva alla de orden trodde jag verkligen inte. Har nog som du själv säger mognat en del. Tror inte att jag kommer att mötas av samma gamla Sofie när jag kommer hem. Men kommer definitivt att tycka om henne lika mycket. Allt kommer att lösa sig, det lovar jag. Man måste ha svackor i livet för att kunna gå vidare och utvecklas som person...Du håller på att bli stora damen nu! Va glad för det....Absolut inget negativt med att vilja sitta ner ett gäng och bara chilla....
Ta hand om dig så lovar jag att allt kommer lösa sig!
Kram //Andreas
Du är så klok min vän, medveten på ett sätt som gör dig ÄNNU mognare än vad du nog inser. Själv har jag verkligen stått på egna ben och insett att jag tamigfan kan överleva vad som helst. Kan jag umgås med mig själv non-stop en månad i sträck (utan att bli psykotisk), gå ut och äta själv, sitta på cafeer själv, handla själv och ta hand om två små barn i flera dygn utan hjälp - ja då vet jag verkligen att jag kan lita på mig själv. Nu när jag vet vad jag klarar behöver jag aldrig oroa mig för att bli beroende av någon, och det känns som att du har märkt, precis som jag, att du klarar dig alldeles utmärkt. Att det sen är jobbigt att vara långt ifrån de man älskar är en annan sak, men jag vet att ni finns där och alltid kommer att göra det. Tror att jag börjat se saker ur ett annat ljus, vilket är en enorm lättnad. Och man får ett perspektiv över fenomenet svenskar - vad är grejen med avundsjuka och fylla egentligen? Nej, snart korkar vi upp en flaska vin över en egenlagad måltid för en kvälls prat - för DET saknar jag. Min idol!